För att förstå svaret måste vi resa över 2000 år tillbaka i tiden, till det som idag är Irland, Skottland och Wales. Där firade kelterna Samhain varje år den 31 oktober – en högtid som markerade slutet på skördesäsongen och början på vinterhalvåret. Man trodde att gränsen mellan de levande och de dödas värld var som tunnast just denna natt. För att skydda sig mot onda andar tände man eldar och klädde ut sig i djurhudar och masker.
När kristendomen spred sig över Europa ville kyrkan ta avstånd från hedniska traditioner, som den keltiska högtiden Samhain. I stället införde man nya helgdagar med kristet innehåll. Redan på 300-talet började man fira Alla helgons dag – en dag tillägnad helgon och martyrer som dött för sin tro. På 800-talet bestämde påven att den skulle firas den 1 november. Kvällen före, alltså 31 oktober, fick namnet All Hallows’ Eve – vilket med tiden blev Halloween.
Men trots kyrkans försök att ersätta Samhain, levde den gamla folktron kvar bland folket. Man fortsatte att tända ljus, klä ut sig och berätta historier om andar och döda. Över tid vävdes kristna och hedniska traditioner samman, och ur detta växte den högtid fram som vi idag känner som Halloween.
Under medeltiden utvecklades nya traditioner. Fattiga människor gick och knackade dörr under allhelgonahelgen och bad om mat i utbyte mot böner för de döda – ett tidigt “trick or treat” kallat souling. I Skottland och Irland under 1800-talet klädde barn ut sig för att gå dörr till dörr, ofta för att sjunga sånger eller berätta skämt i utbyte mot godsaker – en sed kallad guising.
När miljontals irländare emigrerade till USA på 1800-talet tog de med sig sina traditioner. Under 1920-talet började barn gå “trick or treating” och på 1950-talet växte den kommersiella delen fram med godis, pumpor och fester.
Under lång tid var Halloween i stort sett okänt i Sverige. Men i takt med att amerikansk populärkultur fick allt större genomslag – genom filmer, TV-serier och reklam – började högtiden sakta leta sig in i det svenska samhället. På 1980-talet gjorde butiker de första försöken att lansera Halloween som en ny tradition, främst genom att sälja pynt, masker och godis. Det var dock först under 1990-talet som firandet verkligen tog fart, särskilt bland barn, som lockades av utklädning, spöken och “bus eller godis”.
När Halloween började etablera sig i Sverige väckte det samtidigt en del kritik. Vissa ansåg att det var en amerikansk och kommersiell import som inte hörde hemma här. Andra uttryckte oro över att Halloween skulle ta uppmärksamheten från Alla helgons dag – en betydligt stillsammare och eftertänksam högtid som handlar om att minnas de döda.
I dag är båda högtiderna en självklar del av svensk höst. Den ena är färgstark och livlig – fylld av godis, kostymer och fest. Den andra är stillsam och allvarlig – bland gravar som lyses upp av tusentals levande ljus. Men båda har sina rötter i samma gamla idé: att natten mellan liv och död är tunn, och att vi människor – oavsett tid – har behov av att minnas, leka, sörja och skydda oss mot mörkret.
Halloween firas alltid den 31 oktober, medan Alla helgons dag infaller på en lördag mellan 31 oktober och 6 november. I år sammanfaller de nära – Halloween infaller på en fredag och Alla helgons dag dagen efter, lördagen den 1 november.
