Majstångens namn kommer från det gamla begreppet ”att maja” en stång, att löva den och smycka med blommor.
Midsommar betyder ”mitt i sommaren”. Sommarsolståndet infaller i år söndagen den 21 juni klockan 10.24 och midsommarafton firar vi fredagen innan, den 19 juni. I Sverige firas midsommarafton alltid en fredag mellan den 19 – 25 juni.
Midsommarfirandet är fyllt av förväntningar på bra väder och festliga sammanhang. Många familjer följer över generationer återkommande traditioner genom att samlas för att klä midsommarstången, dansa och sjunga och mot kvällen samlas kring matbordets SOS, sill, ost och snaps. Traditionen med majstång kom förmodligen till oss från Tyskland under medeltiden och i bondesamhället symboliserade den lövade stången god sådd och växtlighet. Det äldre benämningen majstång kommer av ordet ”att maja”, att löva en stång. Midsommarstången kan ha olika utseende med vanligast är en lövad stång som korsas av en kortare slå och smyckas med två blomsterkransar. Dans- och sånglekarna runt midsommarstången har även de en flerhundraårig historia, som att melodin till klassiska Små grodorna lär ha varit en marschsång från franska revolutionen.
Jordgubbstårtan är ett stående inslag vid det moderna midsommarbordet, denna tårta är bakad av Tuula Mattsson.
Midsommarens seder är ursprungligen av hednisk tradition med rötter i folktro och förkristen tid då naturdyrkan var central. Midsommarblot var en ceremoni och ett offer inom hednisk ritual och kopplat till sommarsolståndet. Midsommarens hyllningar i folktron gällde växligheten, ljusets återkomst och fruktbarheten. Särskilt midsommarnatten ska enligt folktron haft magiska krafter då övernaturliga väsen var mer aktiva än annars. En kärleksfull kvarleva är sedvänjan att under tystnad plocka sju eller nio sorters blommor under midsommarkvällen och lägga dem under kudden för att drömma om sin tillkommande. Traditionen att binda en blomsterkrans för håret lever kvar i dagens firande och vanliga blommor som används är prästkrage, blåklint, smörblomma, rödklöver, hundkex och midsommarblomster.
Midsommarmaten serveras ofta som buffé och smörgåsbordets tradition går tillbaka till 1500-talet och har genom åren bestått av en blandning av kallskuret och småvarmt. Idag är sillen och laxen med färskpotatis givna inslag liksom jordgubbstårtan. Snapsen kryddas efter eget recept, till midsommar ofta med kummin och fänkål som i klassisk akvavit, smaker som passar utmärkt till sillen och osten, eller varför inte till en laxpaj med fänkålstwist. Snapsvisan eller skålvisan som den ursprungligen kallades, är en av våra äldsta levande vistraditioner och är än idag ett självklart inslag runt midsommarbordet.
Till midsommarbuffén passar en smakrik laxpaj med fänkålstwist
Pajdeg:
125 gr rumsvarmt smör
3 dl vetemjöl
Lite vatten och salt
– Arbeta ihop ingredienserna och låt degen vila innan du trycker ut den i en pajform. Förgrädda i 175 gr ugn i 10 minuter.
Fyllning:
300 gr kallrökt lax i skivor
70 gr (ca 2 dl) skuren purjolök
70 gr (ca 1,5 dl) finskuren färsk fänkål
2 tsk mortlade fänkålsfrön
65 gr färsk babyspenat (en påse)
150 gr (ca 2 dl) lagrad riven ost
3 ägg
2 dl grädde
1 kruka dill, hackad
1 citron, riven zest (skalet)
Salt och peppar
– Fräs purjolök, fänkål och fänkålsfrön i smör på svag värme utan att det får färg, tillsätt spenaten en stund på slutet. Fyll pajformen med det frästa, lägg på laxskivor och dill. Vispa ihop ägg och grädde, blanda i ost, citronzest och kryddor. Häll blandningen i pajformen och grädda i 175-gradig ugn i ca 30 minuter, tills fin färg.
