Lena Kautsky med den för Östersjön viktiga blåstången. Foto Nils Kautsky
Den viktigaste algen i Östersjön är blåstången. Den olivgröna algen är en nyckelart som bygger upp kustens ekosystem. Blåstången bildar brunalgsbälten som utgör en central livsmiljö för flera djurarter. Lena Kautsky är idag professor emeritus vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. På 1970-talet doktorerade Lena inom ämnet och har sedan dess ägnat sitt liv åt att studera Östersjöns tångsamhällen. Blåstången är en förutsättning för ett rikt och levande ekosystem i Östersjön, menar Lena.
Tångvall. Foto Lena Kautsky
– Det finns massor av djur som livnär sig på blåstången. Spiggen bygger sina bon, abborren lägger sin rom och massor av djur hittar skydd i algen. Jag brukar kalla det för Östersjöns skog. Det är den största brunalgen i Östersjön, den bildar en skog från strax under ytan till 7-8 meter under ytan. Blåstången är flerårig och kan bli gammal. Den bildar en värdefull struktur där många arter i Östersjön kan gömma sig, bo och hitta föda.
Prognosen för blåstången ser positiv ut idag, detta efter att ha genomgått en tuffare tid då diverse föroreningar släpptes ut i havet. Utsläppen fick förödande konsekvenser för algbältena och det har tagit lång tid för blåstången att återhämta sig, förklarar Lena.
– Det släpptes ut väldigt stora mängder orenat avloppsvatten mellan 1940-1970-talet, då försvann tången som fanns djupare ner i havet. När det då upptäcktes att den hade försvunnit vidtogs åtgärder för att minska tillförseln av de skadliga ämnena. Det har också släppts ner fosfor och kväve från skogs- och jordbruksverk vilket varit skadligt. Många år av arbete med olika åtgärder har gett resultat. Blåstången har kommit tillbaka, bland annat i Trälhavet utanför Vaxholm har den nu etablerat sig. Vid Öregrund fanns det tång på 40-talet ner till 10 meters djup, sedan försvann den men nu har den kommit tillbaka. För blåstångsskogen verkar åtgärderna för att minska tillförseln av fosfor och kväve vara tillräckliga.
Blåstång under ytan. Foto Lena Kautsky
Blåstångens uppgift är som sagt biologisk. Det är svårt för människor att se hur ekosystemet och de olika arterna frodas under vattenytan. För människor förknippas tång ofta med dess estetiska egenskaper, samtidigt har den en del praktiska användningsområden som gödsel och smaksättning, förklarar Lena.
Lena Kautsky på stranden på Räsnäs. Foto Nils Kautsky
– De flesta av oss tänker nog inte på vilken stor betydelse blåstångsskogen har för den biologiska mångfalden när vi tar en simtur i sommar. Men där under ytan finns ett viktigt ekosystem fullt av liv. Däremot tror jag att många reagerar på hur tången ser ut om plantorna är luddiga av påväxt eller rena och friska. Och om man skakar en tångplanta och ser ur det kryllar av småkryp, blir man såklart glad. Och det är klokt att samla tång för att gödsla sitt potatisland med, inte inne i småbåtshamnen utan långt borta från förorenade områden. Kanske kan det vara kul att prova en läskedryck smaksatt med blåstång till nästa picknick i skärgården, säger Lena.
Text Samuel Springe
