Kommunens enda lokala lokaltidning!

Unik äppelodling i Lohärad ger hantverksmässig cider

På en vacker södersluttning i närheten av den lilla byn Undra i Lohärad ligger en för Sverige ganska unik äppelodling. Rader på rader med spaljébundna äppelträd av en mängd olika sorter lämpade för att framställa cider. Bakom idén att tillverka hantverksmässig cider i Roslagen ligger fem eldsjälar som Mitt Roslagen träffat under pågående beskärnings- och ympningssäsong.
Fem personer står och ler inne i en metallväggig anläggning i Lohärad med bryggutrustning, stora stålbehållare, glasflaskor och industrimaskiner och tillverkar hantverksmässig cider av färsk äppelodling.

– Jag och en tidigare kompanjon planterade de första cideräppelträden 2017 berättar Mats Tröjbom som är grundare och en av de fem nuvarande delägarna av Ciderbruket. Tanken är att det ska framställas hantverksmässig cider av dessa äpplen, en process som tar många år från planta till buteljerad dryck. De fem delägarna har viss hobbyerfarenhet av ciderframställning men efter studiebesök, kurser och inte minst utbyte av kunskap inom branschen tog de steget fullt ut och startar Ciderbruket AB 2023. Fyra av de fem är dessutom utbildade biologer vilket innebär kunskaper om de odlingsmässiga förutsättningarna. Det visar sig exempelvis att jordmånen i norra Uppland och i Roslagen är kalkhaltig morän och särskilt lämpad för fruktodling.

– Det är speciella sorters äpplen vi pratar om för denna typ av hantverksmässigcider, berättar Maria Övergaard VD i förtaget. Det är bittersöta och inte så goda att äta för de innehåller så kallade tanniner som smakar kärvt, men i cider precis som i vin ger detta karaktär och lagringspotential. De nuvarande cirka 30 äppelsorterna i odlingen har olika smakriktningar och cidern görs på̊ en blandning av dessa där syra, sötma och beska balanseras mot varandra till en särskild stil.

Den första stora skörden äpplen sker 2023, samma år som Ciderbruket startas i samband med att de får tillstånd för alkoholproduktion och livsmedelshantering. Då kliver Per Bengtson, Jonas Hedlund och Staffan Danielsson in i rörelsen. 12 ton äpplen sorteras, krossas och jäses till must som sedan lagras i stora tankar ett par år för mognad. Den skörden är nu aktuell för att blandas till olika sorters cider.

– Vi är mitt i en produktutvecklingsfas säger Maria, vi kommer främst tillverka så kallad traditionell hantverksmässig torr cider med beska och strävhet, en stil från franska Normandie och Bretagne men också sydvästra Storbritannien som passar bra till mat.

– Att tillverka kvalitetscider är både komplext och tidskrävande fyller Mats i, det tar många år att ta fram bra produkter och vi är i en brant lärandeprocess just nu vilket är både kul och utmanande.

I Lohärad står och knäböjer fem personer i en äppelodling och beskär lövlösa grenar på rader av fruktträd. Gräsmattan är översållad av torra löv och de kala träden för hantverksmässig cider sträcker sig i fjärran under en klar himmel.
Så kallat ympris och grundstammar sammanfogas till nya träd, det tar cirka 5 år innan dessa träd ger frukt.

Cider är en dryck som blivit populär och trendig. Det finns en mängd olika varianter, från bubblig och söt till elegant och torr. Den svenska smaksatta cidern är exempelvis omåttligt populär. Kvaliteten variera även den mellan cidersorter.

Men vad skiljer egentligen en hantverksmässig cider från annan cider?

Enkelt kan man säga att en hantverkscider görs enbart på frukt och har få tillsatser. Det finns riktlinjer som branschorganisationer i landet tagit fram som säger att 95 procent av musten ska komma från äpplen. Till skillnad från mer stordriftsframställd så kallad cider som bara behöver innehålla 15 procent fruktjuice samt socker och vatten enligt livsmedelsverkets definition. Det är ju en helt annan typ av dryck som mer liknar läsk, menar Mats.

Arbetet i äppelodlingen vid Ciderbruket är säsongsbundet och de är nu mitt i vinterbeskärning och ympning av nya sorters äpplen. Det är i dagsläget cirka 2000 äppelträd över en yta på 2,5 hektar som binds upp och beskärs till långa häckar med syfte att underlätta skötseln året om. Odlingen kommer att utökas med ytterligare ett tusental träd de närmsta åren bland annat från den egna plantskolan.

Det är omfattningen av just cideräppelträd som gör odling i Lohärad smått unik.

– Erfarenheten av odling av cideräpplen så här långt norr ut är mycket begränsad berättar Mats, i södra Sverige finns det bara ett fåtal nyanlagda odlingar av vår storlek med cideräpplen. Klimatet betyder en hel del för hur de speciella cideräpplena trivs och mognar. Det visar sig att de brittiska cideräppelsorterna mognar tidigare i Lohärad än i Storbritannien. Det kan troligen förklaras med de nordliga långa, ljusa nätterna med många soltimmar. Det kan också tolkas som riktigt goda förutsättningar för att odla cideräpplen just här.

Fakta

Stora ciderproducerande länder är Frankrike, Storbritannien och Spanien där tradition, framställningsmetoder och klimat skiljer ciderstilarna åt, men går oftast under beteckningen ”traditionell cider”. Cider har framställts i Sverige från 1800talet. Idag finns det drygt ett sextiotal must och -cideraktörer i landet som är medlemmar i branschorganisationen Svenska Must & Ciderproducenter, de flesta är belägna i de södra delarna.

Det finns en rad klassiska cideräppelsorter som utvecklats under flera hundra år. I den befintliga odlingen vid Ciderbruket finns bland annat sorter såsom Yarlington Mills, Tremletts Bitter, Dabinette, Ellis Bitter, Chisel Jersey, Michelin och Harry Masters Jersey. ”The girls” är sorterna Fiona, Gilly, Angela och Jane från Long Ashton är korsningar mellan cideräpplen och ätäpplen. Utöver det finns mer klassiska bordsäpplen som Åkerö, Ingrid Marie, Ribston, Rubinette, Lobo och Melonäpple vid Ciderbruket i Lohärad.

Text Birgitta Magnusson

En gul frontlastare flyttar en jordhög på en byggarbetsplats eller i ett stenbrott utomhus, omgiven av högar av grus och jord, med däckspår synliga på marken och träd i bakgrunden.
Rodenåkarna satsar lokalt och cirkulärt

Jordmassor behöver inte vara avfall. Ute i Nodsta möts mörk mylla, doften av skogsråvara och ett genuint hantverk. Hos Rodenåkarna förvandlas lokalt trädgårdsavfall till näringsrik kvalitetsjord som ger helt nytt liv åt rabatter, växthus och odlingar i hela Roslagen. Genom att ta tillvara på naturens egna resurser skapas ett grönt

En man står utanför ingången till en byggnad och håller i en skylt med texten ”ÖPPET”. I närheten står en liten vagn med texten ”GALLERI” och några krukväxter. Solen kastar skuggor över scenen.
En varm vind från det kalla kriget

Björn Johansson tar emot i Föreningsbankens gamla lokaler i Hallstavik mitt emot busstationen där han har inrett det gamla bankvalvet till ett galleri som går under namnet Galleri west Berlin och hade invigning den 4 juli i år. Han bjuder på kaffe i koppar som en gång tillverkades i före

En gul frontlastare flyttar en jordhög på en byggarbetsplats eller i ett stenbrott utomhus, omgiven av högar av grus och jord, med däckspår synliga på marken och träd i bakgrunden.
Rodenåkarna satsar lokalt och cirkulärt

Jordmassor behöver inte vara avfall. Ute i Nodsta möts mörk mylla, doften av skogsråvara och ett genuint hantverk. Hos Rodenåkarna förvandlas lokalt trädgårdsavfall till näringsrik kvalitetsjord som ger helt nytt liv åt rabatter, växthus och odlingar i hela Roslagen. Genom att ta tillvara på naturens egna resurser skapas ett grönt

En man står utanför ingången till en byggnad och håller i en skylt med texten ”ÖPPET”. I närheten står en liten vagn med texten ”GALLERI” och några krukväxter. Solen kastar skuggor över scenen.
En varm vind från det kalla kriget

Björn Johansson tar emot i Föreningsbankens gamla lokaler i Hallstavik mitt emot busstationen där han har inrett det gamla bankvalvet till ett galleri som går under namnet Galleri west Berlin och hade invigning den 4 juli i år. Han bjuder på kaffe i koppar som en gång tillverkades i före