Lammracks kan bli en av påskens gastronomiska höjdpunkter. Foto Birgitta Magnusson
Påskens dagar infaller vid olika datum mellan åren därför att den bestäms av vårdagjämningen och första fullmånen efter den. Den första söndagen därefter är påskdagen. Påskens dagar kan alltså röra sig mellan 22 mars och 25 april. I år inträffar vårdagjämningen den 20 mars, då är dag och natt ungefär lika långa, vilket gör att påskdagen 2026 infaller den 5 april. Ursprungligen inleddes påsken vid påskdagen, numera firar vi flera dagar innan och skolorna tar en veckas påsklov.
Påskens tradition är gammal och den kan ha olika innebörd, delar och firande beroende på var den är sprungen ur för anor. Det finns ett religiöst arv men också äldre folktro som lett till dagens svenska påskfirande. Från början en judisk tradition med högtiden Pesach och inom kristendomen uppmärksammas Jesus korsfästelse på långfredagen och hans uppståndelse på påskdagen. Veckan före påsk kallas ur den kristna traditionen för stilla veckan som inleds med palmsöndagen följd av blå måndag, vit tisdag, dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag, påskafton och sedan påskdagen.
Ursprungligen användes fastlagsriset för att piska varandra rena men också till att fira våren och ta in ett grönskande björkris. Dagens färgglada fjädervippor är en senare idé då påskriset blivit påskpynt.
De folkliga traditionerna har sina rötter i firandet av våren och ljusets återkomst efter vintermörkret men också i fruktbarhetsriter och symboler såsom ägget som syftar på liv och återfödelse. Traditionen att dekorera äggen är tusenårig. Påskharen är en gammal tysk idé och symboliserar också fruktbarhet och våren, under 1600talet började haren dela ut ägg. Till en början gav man bort dekorerade kokta ägg som gåva, idag ger vi bort påskägg av papp fyllda med godis.
Påskkärringen härstammar från 1600-talets folktro om att häxorna flög till Blåkulla natten till skärtorsdagen. Man var rädd för häxorna och ville skrämma i väg dem genom att skjuta gevärsskott i luften, idag påsksmällare. Då gällde det att gömma kvastar och stänga för sina skorstensspjäll. Påskeldar tändes på vissa håll för att skrämma bort onda andar och häxor. Barnens lekar med att klä ut sig till påskkärringar i dag är en betydligt mer lustfylld tradition.
Påskrisets tradition har utvecklats från att man tidigare risade eller piskade varandra rena med så kallat fastlagsris, till att fira våren genom att ta in det grönskande björkriset. Dagens färgglada fjädervippor är en senare idé då riset blivit påskpynt. Påsken föregås av en period av fasta som var en tid av botgöring. Fastan bryts till påsk, egentligen först på påskdagen och firas med festmat vid dignande smörgåsbord. Klassiskt är sill, lax, lamm och naturligtvis ägg. Påskgodiset hänger även samman med att fastan är över och man firar med sötsaker, numera är påsken en av Sveriges största godishelger, förra året köpte vi i Sverige påskgodis för nästan en miljard kronor.
Laga rosmarindoftande lammracks till påsk
Lammracks är främre delen av lammsadeln eller kotlettraden med renskurna revben.
4 personer:2 lammracks, ca 400 g st. putsa rent från hinnor och lite av fettkappan
Marinad:
3 msk rapsolja
1/ 2 citron, saft och zest
1 msk balsamvinäger
2 vitlöksklyftor, krossade
2 msk hackad färsk eller torkad rosmarin
1/ 2 tsk chiliflakes
Blanda marinaden i en plastpåse tillsammans med köttet, låt marinera i några timmar.
Bryn lammracksen i smör i stekpanna för fin yta, salta och lägg över i ugnsfast form, toppa med rosmarinkvistar och en klick vitlökssmör, stek i 150 gradig ugn med termometer tills köttet är 58 grader. Låt vila i 10 minuter innan det skivas mellan varje revben, köttet ska vara rosafärgat. Servera med ugnsrostade morötter och potatis, brynta gröna bönor och vitlökssmör.
