– Jag var bara två år när jag för första gången följde med pappa i jaktryggsäcken ut på jakt i hemtrakterna vid Senneby, berättar My medan hennes hund Doris ivrigt vill delta i vårt samtal. Jag har i praktiken vuxit upp med jaktintresset i familjen med föräldrar och syskon som tidiga förebilder. Det finns flera historier från när jag var kanske sex år, när jag med stor inlevelse gick med jaktlaget med min leksaksbössa. Jag var 14 år då jag tog min jägarexamen.

My har fyra hundar som är centrala i hennes liv, två av dem är jakthundar som hon själv tränat för olika jaktformer. Jämthunden Fyy som är fem år är nu redo för älgjakt och wachtelhunden Attakk som är mer allround och kortdrivande för exempelvis rådjur och vildsvin. Doris och lilla Zeta är inte utpräglade jakthundar även om de också till viss del formas efter mattes stora intresse. My har alltid brunnit för hundjakten, när hon fick ett eget barn för fem år sedan drog hon barnvagnen längs skogsstigarna för att träna sina hundar.

-Jaktens tjusning är inte alltid att själv fälla ett djur menar My, utan har flera komponenter som närheten till natur och skog, gemenskapen i ett jaktlag och för mig är samspelet med hundarna under jakt det som spelar störst roll, det är helt avgörande. Att jaga med hund och att vara hundförare är roligare än att sitta stilla på pass, det är mycket mer tålamodsprövande. Mina hundar är så pass duktiga i dagsläget så vi får inbjudningar att jaga i olika jaktlag, det är kul. Vi jagar i princip varje helg under säsong, både i Roslagen och uppåt i landet.
Jägarintresset för med sig specialkompetenser som att ta hand om viltköttet och stycka djuren. My som fällt ett hundratal vildsvin berättar att hon flådde och styckade sin första gris med hjälp av en YouTube-film, det gick bra, men hon har även gått kurser i att stycka. Att ta hand om köttet på rätt sätt är ofta något du lär dig av andra i ett jaktlag menar hon, idag är hon så luttrad att hon själv gärna delar med sig av knepen. My lagar också gärna maträtter av viltkött efter eget gehör, sällan efter recept och rådjur är favoriten.
Jakt har en lång tradition av att vara en mansdominerad syssla, men enligt Svenska jägarförbundet och Naturvårdsverket finns en tydlig trend att fler och fler kvinnor tar jägarexamen. Kvinnor är fortfarande en minoritet i sammanhanget, cirka 23 tusen eller 9 procent är kvinnliga jägare i landet.

Hur är det att vara ung tjej i ett jaktlag?
– Det går oftast bra berättar My, även om jag kan vara nervös ibland om det är nya personer, men eftersom jag blir inbjuden med mina hundar så är känslan mest positiv. Det kan absolut vara en viss jargong jaktkillar emellan men jag är uppvuxen i denna livsstil och jag jobbar på en bilverkstad, så jag har en viss vana säger hon med ett brett leende. I Senneby som är min hemtrakt är jag inte ensam tjej, där finns min storasyster och bonusmamma med i jakten. Ibland kan det bara svårigheter att vara kvinna i jägarsammanhang. Till exempel att hitta lämplig storlek på vapen och kläder, utbudet är inte så stort och har inte hängt med i trenden. En fördel med att vara kvinnlig jägare kan vara att vi är lite försiktigare menar My, vi chansar inte gärna, kanske är lite mer eftertänksamma, men det är ju förstås en personlig egenskap som kan variera.
-Jag tror absolut att det kommer vara fler kvinnor som vill ta jägarexamen framöver, det ligger i tiden.
Har du en jakt du drömmer om?
– Ja, att få jaga björn någon gång vore en dröm. Men just nu ser jag fram emot älgjakten, den blir spännande i år.




