En rapport publicerad på Mad in Sweden (2025) visade att 60 av 72 unga vuxna fick sina NPF-diagnoser borttagna efter omprövning i ett pilotprojekt i Skåne. NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD och autism. Detta väcker frågan: Är det så att vi ibland sätter diagnoser och inleder medicinering för snabbt utan att först undersöka grundläggande faktorer som kost, näring och livsstil?
För snabbt till diagnos och medicin?
Självklart kan ADHD vara en korrekt diagnos och medicinering kan vara mycket hjälpsam för många. Men när antalet förskrivningar ökar så snabbt, samtidigt som vi ser att diagnoserna togs bort till stor del i Skånes pilotprojekt. Behöver vi ställa frågan: Tar vi till diagnos och medicin för snabbt utan att se hela människan? Stress i familjen, sömnbrist, kostvanor, skolsituation och näringsstatus kan alla bidra till symtom som liknar ADHD. Att enbart fokusera på medicin riskerar att bli en förenkling av en komplex verklighet.
Kostmönster och barns beteende
I ljuset av att många diagnoser nu har tagits bort kan man ställa frågan: var det i vissa fall snarare kost- och livsstilsrelaterade problem som låg bakom symtomen från början? Studier visar att barn med ADHD i genomsnitt äter mer processad mat och sötsaker, och mindre protein, samt viktiga vitaminer och mineraler än jämnåriga utan diagnos. Ett högt intag av socker och processade livsmedel är kopplat till sämre kostkvalitet och kan bidra till energitoppar, humörsvängningar och svajigt fokus. Det innebär inte att kosten orsakar ADHD men att den kan förstärka eller till och med efterlikna symtombilden. Att börja med kostförändringar kan därför vara ett värdefullt första steg i utredning och behandling.
När vi ser att kostmönster kan påverka barns energi, humör och koncentration blir nästa naturliga steg att fråga oss: vilka näringsämnen är särskilt viktiga för hjärnans funktion? Här sticker två mineraler ut i forskningen om ADHD nämligen järn och zink. Båda har centrala roller i hjärnans signalsystem, och brist på något av dem kan förstärka svårigheter med fokus, uppmärksamhet och impulskontroll.
Järn behövs för dopaminsystemet i hjärnan. Barn med ADHD har lågt dopamin. Dopamin är en signalsubstans som styr belönings- och motivationssystemet och är central för uppmärksamhet, fokus och drivkraft. Forskning har visat att barn med ADHD ofta har lägre nivåer av ferritin (kroppens lagrade järn), vilket kan kopplas till sämre koncentration och ökad impulsivitet.
Zink spelar en roll för neurotransmittorer som även kallas signalämnen Två av dessa är dopamin och serotonin, och zink behövs för att kroppen ska kunna producera dessa.. Zink behövs även för något så spännande som hjärnans plasticitet, det vill säga hjärnans förmåga att anpassa sig, skapa nya kopplingar och lära sig nya saker. Barn med ADHD har i flera studier visat sig ha lägre zinknivåer än kontrollgrupper.
Att mäta ferritin och zink i blod är enkelt och kan ge viktig information. Om en brist finns kan rätt kost eller tillskott ge barnet bättre förutsättningar oavsett om diagnos kvarstår eller inte.
En helhetssyn behövs
ADHD är verkligt och medicinering kan vara nödvändigt för vissa. Men innan vi sätter en livslång diagnos och inleder långvarig medicinering borde vi ställa några enkla frågor:
Hur ser barnets kostvanor ut?
Hur mycket socker och processad mat består kosten av dagligen?
Har vi mätt järn och zink i blod?
Fungerar sömn, fysisk aktivitet och återhämtning?
Det är dags att bredda debatten. ADHD och andra NPF-diagnoser ska tas på allvar men vi behöver också ta på allvar att kroppen och hjärnan påverkas av andra faktorer. Innan barn fastnar i snabba diagnoser och livslång medicinering borde vi börja där grunden finns: på tallriken, i näringsstatusen, i vardagens livsstil. Först när vi sett till helheten kan vi ge barn och unga den bästa chansen till balans, utveckling och välmående.
I Omtanke,
Elena Malmefeldt
Auktoriserad Naturläkare (SNLF)
